Kvinnor som slår män

Vi som arbetar och är engagerade i kvinnojoursrörelsen får ju alltid höra att det även finns kvinnor som slår män. Jag läste också i Aftonbladet att Brå skulle göra en kartläggning om detta.
För det första tror jag inte att det är så vanligt, det är i alla fall inget samhällsproblem, men framför allt är det viktigt om man ska göra en sådan studie att man har kunskap om skillnaderna, annars blir det ju absolut fel på alla plan.
När jag jobbade på min jour, uttalade sig en polischef om kvinnor och tjejer som använde våld, " Nu är det mer jämställt, nu slåss tjejerna lika mycket som män". Ett uttalande som visar hur stor okunskapen faktiskt är.
En man som utövar våld för att få makt och kontroll, isolerar först kvinnan, annars skulle det inte finnas förutsättningar för hans våldsutövande om hon hade ett fungerande nätverk. Isoleringen kan ta ganska lång tid och smyger sig på, utan att kvinnan inte ens märker det. Efter en tid är familj och vänner borta, fritidsaktiviteterna existerar inte längre, utan att hon egentligen ens reagerat.
När första slaget kommer, kommer det helt oprovocerande, kvinnan och mannen har gjort en förändring i sitt förhållande; flyttat ihop, gift sig eller väntar barn.
När han levererar första slaget blir hon väldigt chockad och han ber om förlåtelse, säger att han aldrig slagit någon förut, haft en taskig dag på jobbet osv. Kvinnan går naturligtvis inte, utan det slutar ofta med att det blir hon som tröstar honom när han gråter, han är ju så ledsen och ångrar sig...
Våldet trappas upp, han använder sig av barnen, han lägger skulden på henne för våldet, han förminskar våldet.
Han fortsätter med hot och hot om våld om hon vill lämna honom, inte ovanligt att han hotar att döda henne och barnet/barnen om hon så mycket som tänker på att anmäla och lämna honom. 'I alla fall ska han ju se till att ta barnen ifrån henne'...
Kvinnan blir mer och mer beroende av honom, då han även utövar ekonomiskt våld mot henne för att förminska hennes livsrum. Han är elak mot husdjur, dödar barnens kaniner och skär halsen av katten, river sönder och klipper itu hennes kläder, slår sönder saker i lägenheten eller i huset.
Det sexuella våldet är ytterligare ett sätt att utöva makt och skapa rädsla. Våldtäkter dygnet runt, tvingar henne att se på pornografiska filmer och göra likadant, är mycket vanligt.
Det allra värsta som kvinnor berättar om är det psykiska våldet, som också ingår, där han hela tiden säger att hon inte duger, är en dålig mamma, ingen annan vill ha henne för att hon är så ful och tjock... Hon förlorar allt självförtroende och tror sig inte kunna göra något utan honom.
Barnen drabbas också genom att de bevittnar/upplever våldet, både det fysiska och det psykiska och blir skadade för livet, utan hjälp.
Jag har svårt att tro att en kvinna skulle kunna utöva den här makten över en man, genom isolering, våld, hot, ekonomiskt och sexuella övergrepp m.m.
Jag har också svårt att föreställa mig att en kvinna på samma sätt som en man i ett förhållande där han slår, skulle kunna vara orsak till att barnen i rummet brevid ligger vettskrämda och gråter för att pappa kanske ska bli dödad.

Behandling av män som utövar våld i nära relation

Visst vore det bra om man kunde behandla bort mäns våld mot kvinnor? Tyvärr är det helt bortkastade skattepengar...
Och tyvärr tycker allmänheten och en del politiker att det är lösningen på samhällsproblemet, synd bara att det ska till en massa skattepengar i onödan, bara för att i slutänden få veta att det inte hjälper/hjälpte.
Redan 1994-95 starade man olika mansprojekt i Sverige där man utifrån en metod från Deluth skulle behandla män som utövade våld i nära relationer. Många män 'döms' till behandling istället för till ett fängelsestraff och att bli dömd till behandling, utan att man själv inser att man har ett problem, misslyckas självklart. (Det är väl alltid så att terapi och behandling bara funkar när personen själv inser konsekvenserna och allvarligt vill ändra sig...)
Ett sätt att få makt över någon annan är ju att uttöva våld för att genom det få en massa previlegier, så varför ändra sig? De män som slår har ju också förklaringar till våldet och inte är det hans/deras fel!
Mansprojekten har nu fått mycket kritik, bla för att det inte funnits några utvärderingar, man har heller inte gjort några riskbedömningar när det gäller den våldsutsatta kvinnan eller hennes barn. Och framför allt, våldet mot kvinnor och barn har ju inte minskat, trots att dessa mansprojekt har funnits så länge!
Däremot ökar mäns våld mot kvinnor och kvinnohatet växer.
Mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt problem som självklart inte kan behandlas. Varför tycker 'samhället' att just det här brottet inte är så 'brottsligt' och ska behandlas? Och varför får då inte alla brottslingar vård och behandling?
Däremot skulle jag kunna tänka mig att män som utövar våld i nära relationer kan få ingå i en 'Education', inte behandling - i fängelset!
Att män som utövar tillitsbrott ska få behandling, det är ett hån för alla våldsutsatta kvinnor och barn!
Mitt citat idag: Att erkänna ett misstag är att tillstå att man blivit klokare. Johann Kaspar Lavater

Tankat sol

Äntligen är det vår och med den har SOLEN kommit! Jag älskar sol och ljus och har nu tankat sol i två dagar, underbart!
Som ordförande i Roks har man inte så mycket fritid, i veckorna är det massor av möten m.m. och på kvällar och på helgerna är det förberedelser för alla möten som gäller! (Jag funderar på hur medlemmar tänker som tycker att vi ska ha en halvtidsarvoderad ordförande...???) Och alla mejl! I mars hade jag över 800 stycken, som alla ska besvaras och man förväntas vara tillgängling för det mesta!
Men det är ett spännande och intressant jobb och jag tycker om att jobba! Så jag är väldigt privilegerad som dessutom har ett jobb, där jag får arbeta med det som jag brinner mest för; kvinnofrågor, jämställdhet och feminism.
Kvinnojourerna har sitt ursprung i kvinnorörelsen, där kvinnor alltid kämpat för kvinnors rättigheter, (och skyldigheter) det kan nog alla hålla med om, och ingen säga emot att kvinnor alltid har/har haft en underordnad ställning i samhället överallt i världen.
Kvinnojourerna kom till för att skydda kvinnor som blev slagna av sina män, då man före 1984 i Sverige ansåg att det var ett familjeproblem om en kvinna blev slagen, hon kunde inte vända sig till polisen t.ex.
I början fick jourerna inte så mycket ekonomiskt stöd, utan var helt ideella och för att skydda och stötta sina våldsuttsatta systrar var det inte ovanligt att man tog med både kvinnor och deras barn hem till sig, där man både höll med mat/logi och ingav hopp och nytt självförtroende.
I dag har kvinnojourerna fått legitimitet, lite mer resurser, men tillvägagångsättet är det samma; Vi tror på kvinnans berättelse, det finns få kvinnor som ljuger, det skulle vi lätt kunna genomskåda. Dessutom tar kvinnor inte sina barn från skola, lekkamrater, alla leksaker, husdjur, packar en kasse med det nödvändigaste, för att bo på en kvinnojour i flera månader - För att göra vad, undrar jag...
Vi gör en riskbedömning, många kvinnor blir faktiskt dödade av mannen de lever/levt ihop med. Vi har också spetskunskap om hur våldet fungerar och vi skulle aldrig våga råda annat än att hon måste lämna mannen.
Vi stöttar och hjälper till med alla praktiska saker som följer med att kvinnan börjar ett nytt liv. Vi bygger upp hennes självförtroende igen och låter kvinnan själv bestämma om sitt fortsatta liv.
Eftersom mannen som slår gör det för att få makt och kontroll över kvinnan och gör det först när hon är isolerad och tappat allt självförtroende, är det självklart för oss att stötta henne i att det inte är hennes fel, ge henne insikt om hur det hela har gått till, själv är hon ganska säker på att han slår för att det är något fel på henne och att han ska ändra sig och bli snäll.
Det är också otroligt viktigt att vi står på hennes sida, inte är neutrala, då våldsutsatta kvinnor ofta blir sedda med en viss skepticism, han, mannen visar av naturliga orsaker inte hur han är, utan är ofta trevlig, charmig osv. när andra ser.
Jag är helt övertygad om att de flesta skulle fundera en eller två gånger på hur det "egentligen är" om en kvinna skulle berätta om våld och hot och mannen t.ex. var en charmig, vältalig chef för ett stort företag, eller om mannen var läkare och sa lite då och då att frun inte mår så bra, hon är deprimerad, lite psykiskt sjuk...
Jag tror säkert att det finns kvinnor som slår män, (men jag tror inte att det är så vanligt...) Jag vet också att fler män än kvinnor blir slagna utomhus, på krogen t.ex. men våldet mot kvinnor och barn i hemmen är ett samhällsproblem som förstör livet för så otroligt många kvinnor och framför allt barn som upplever/bevittnar våldet.
Jag är emot allt slags våld mot alla människor och djur, krig, miljöförstöring och maktobalans, mobbing, m.m. men kvinnojourerna har valt att stötta våldsutsatta kvinnor och barn.

Mitt citat idag: Kommer du att se tillbaka på ditt liv och säga: "Jag önskar att jag hade" eller "Jag är glad att jag gjorde"? Zig Ziglar

Sexuella övergrepp på barn

Jag har under veckan läst att pappan från Australien hittat sina barn, som mamman undanhållit honom i ca fem månader.
Det har varit mycket om detta i media, jag har blivit 'jagad' en del, plus att han/pappan ägnat åtskilligt med tid på att mejla till mig... Det har inte varit några 'lustiga' mejl precis, han har också skickat mejl till en av våra jourer som hjälpte mamman att polisanmäla att hon misstänkte att barnen blivit utsatta för sexuella övergrepp.
Jag kan absolut inte sätta mig över lagen på något sätt, eller döma, men det är ändå viktigt att vi lyfter frågan om sexuella övergrepp på barn som faktiskt existerar och de metoder som inte finns för att bevisa om det förekommit.
Under 2005 polisanmäldes totalt 3406 sexuella övergrepp mot barn. Av dessa ledde endast en femtedel, alltså 728, till åtal. (Källa; Rädda Barnen)
De allra flesta övergreppen anmäls aldrig och mörkertalet är antagligen stort.
Övergreppen sker oftast i hemmet, i skolan eller hos en nära släkting eller vän. Det förekommer i alla sociala grupper men är vanligare i familjer som redan har det svårt ekonomiskt eller socialt. (Rädda Barnen)
Förövaren är nästan alltid en man som känner barnet och befinner sig i hans eller hennes närmiljö. Ofta är det en släkting, ibland en förälder. Eftersom de flesta barn inte berättar om övergreppen görs få polisanmälningar.
450 000 barnpornografiska bilder cirkulerar över Internet och det ökar hela tiden. I Interpols databas finns 10 000 -20 000 barn som exploateras, så att sexuellt intresse för barn finns, kan vi ju inte blunda för, siffror och statistik talar sitt tydliga språk, därför är det viktigt att vi vågar se och agera, att myndigheter; polis, domstolar och socialtjänst skaffar sig kunskap.
Internet är också en plats för vuxna att ta kontakt med barn för sexuella syften och där finns det nu ett lagförslag som Innebär att det blir straffbart för vuxna att ha kontakt med barn under 15 år om syftet är sexuellt. Straffansvar inträder redan på kontaktstadiet.
Sexuella övergrepp sätter djupa spår, och som mamma/förälder är detta värsta mardrömmen som kan hända ens barn, varför görs det då inte mer för att skydda våra barn?Barnkonventionen säger klart och tydligt att alla barn har rätt att skyddas mot alla former av våld, sexuella övergrepp och annan kränkande behandling. Men i verkligheten blir barn agade, misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp.
Och jag mår dåligt av det.
Mitt citat idag: Det är bara om man börjar, som det omöjliga kan bli möjligt. Anonym

Myter & Fördomar - igen

Den här veckan som gått har jag drabbats av en urjäklig förkylning, så jag har jobbat en del hemma, för att inte smitta mina kollegor...
Men jag har träffat/jobbat med redaktionskollektivet för Kvinnotryck och jag har tagit emot ett studiebesök från en delagation från Ryssland, blandat män och kvinnor, som fick mig att fundera på varför män (och en del kvinnor) blir så provocerade av att höra om mäns våld mot kvinnor.
I och för sig har jag ju varit ute och föreläst om ämnet i massor av år, så jag är ju ganska van ändå, men det här var ändå människor i viktiga politiska positioner som verkligen inte förstod att mäns våld mot kvinnor finns i alla samhällsgrupper. Har vi verkligen inte kommit längre? Jag fick verkligen berätta utifrån min erfarenhet om våldsutsatta kvinnor som jag träffat i verkligheten, redogöra för vilka jobb de haft, ta exempel på vad deras män jobbat med som de blivit slagna av osv. Att vi är feminister på kvinnojourerna som arbetar var också väldigt svårt att förstå för många, speciellt när jag berättade att de flesta som arbetar, både som anställda och ideellt, på en jour är gifta, sambos, har söner m.m. Någon frågade t.o.m. om de männen inte drack öl och såg på fotboll!!???
Många blev också provocerade av att vi inte jobbade med både mannen och kvinnan 'för barnens skull', så där har vi ju kommit mycket längre i Sverige!
Men för det mesta är det samma myter och fördomar som finns och florerar oavsett var i världen vi bor och det är det som vi måste jobba mycket mer med!
Vilka kvinnor är det som blir slagna, vilka män är det som slår.
En myt som jag väldigt ofta möter är att mannen som slår är alkoholist, kriminell eller drogmissbrukare.
En man som och använder sig av hot och våld för att få makt och kontroll måste först isolera kvinnan från hennes familj, släkt och vänner, det innebär också att han måste slå när ingen ser på, han måste välja tillfälle (- annars finns det ju vittnen), det innebär att han vet hur mycket och hårt han kan slå (- annars kan hon ju dö), och var han ska slå (-så att det inte syns).
Vilken alkoholist/drogmissbrukare skulle fixa att ha den kontrollen?
Mitt citat idag: Lita på din intuition. Ofta bygger den på fakta som arkiveras strax under medvetandenivån. Joyce Brothers